I Sverige har vi länge haft speciella byggregler som har tillåtit vem som helst att utan bygglov uppföra en så kallad friggebod. Namnet är en ordvits och anspelar på den då ansvarige ministern för frågan, Birgit Friggebo. Uthuset var en förenkling av bygglagen som innebar att en tomtägare till tomter där en eller tvåfamiljshus stod fick uppföra ett uthus med maximal yta av 10 kvadratmeter utan bygglov. Detta under förbehåll att boden inte uppfördes närmre än 4,5 meter från grannens tomtgräns. Sedermera ändrades bestämmelserna och man fick under samma förutsättningar nu bygga upp till och med 15 kvadratmeter. Ville man ansluta vatten och avlopp till sin friggebod krävdes dock i de flesta fall ett bygglov.
Attefallshuset har ersatt friggeboden
Ett attefallshus kan ses som den direkt arvingen till friggeboden. Istället för att som då få bygga till ett uthus med den maximala ytan av 15 kvadratmeter så kan man sedan 2 Juli 2014 numera uppf
öra en fristånde tillbyggnad på tomten som har upp till och med 25 kvadratmeter yta. Byggnaderna får numera även anslutas till vatten och avlopp utan att man för den dels skull måste ansöka om bygglov. Huset är enligt traditionen uppkallat efter bostadsministern som innehade posten då reglerna infördes och i attefallhusets falls var det Stefan Attefall som fick den äran. Huset har blivit en succé och man har sedan 2017 på riksdagsnivå fört en debatt om huruvida man bör utöka reglerna till att omfatta uppförandet av hus med en yta på upp till och med 30 kvadratmeter. Som ett av de starkaste argumenten för detta scenario anges attefallshuset som en dellösning på den bostadsbrist som anses råda framför allt i Sveriges storstäder.
Huset med de många möjligheterna
Anledningen till att överväga byggandet av ett attefallshus är framför allt de många användningsmöjligheterna. Ett attefallshus är perfekt som gäststuga, som car port eller som kallförråd och kan anpassas helt efter egna önskemål.
